en liten picknick för oss som vägrar lämna stan

bara för att det är midsommar behöver man inte lämna stan.


så vi var ett litet glatt gäng som samlades i bastuparken för lite landetvägran. som såklart dokumenterades ur varenda vrå och vinkel.


bättre utsikt än så här får man inte konstaterade lina och andreas.


bättre kille än så här får man inte konstaterade hanna.


snyggare kamera än så här får man inte konstaterade jag. jag har tyvärr glömt namnet på den, men det är faktiskt en digitalkamera. fick en svår släng av avundsjuka och har inte riktigt återhämatat mig än.


när ann fyllde 34 fick hon en alkoholmätare i födelsedagspresent. precis en sådan som polisen har. den är väldigt bra till att blåsa i efter att man har rullat hatt så att man vet att man får rulla bil.




bastuparkens årliga hattparad?


sedan halade kalle fram en ring och gick ned på knä för att fria till ann. någonstans här antog denna midsommar episka proportioner.


ett frieri kan verkligen göra att stämningen hamnar på topp!


henrik ordnade snabbt fram dessa champagneflaskor (vi hade väldig tur att ha en vinimportör med oss i gänget, tack tack).



medan ann ringde mamsen för att berätta den glada nyheten skålade kalle och björn sådär manligt med varandra.


den nöjda minen hos en man som friat och fått ja.



efter ungefär tio timmar picknick började vår lilla plätt se ut som ett mindre nogräknat tältläger (men titta så EXEMPLARISKA vi var då vi faktiskt medtog egen stor soppåse).





när det började skymma samlade vi ihop oss ...


... och gick hem till kalle och ann, åt lite chili, satte på oss peruker och dansade lite.


och sen fick det faktiskt vara nog.

translation: 
we spent midsummer's eve in town, which became epic when kalle proposed to ann – who fortunately said yes.